En gång för länge sedan i samma kropp,men med ett annat sinne var tanke och handling ett hos mig. På senare år har min beslutsvånda blivit värre och värre. Jag överväger beslut om och om igen, men kan aldrig riktigt skilja på vad jag vill eller inte vill. I vardagen tar detta sig uttryck genom att jag kan stå och vela vilken tandborste jag ska köpa i 15 min och när jag sedan ska välja duschcreme börjar det hela om igen.
När det gäller hundarna vill jag verkligen vara rättvis mot dom. Eftersom jag inte låter Piraten vistas utomhus där det är folk och hundar tillsammans med storcorgisarna innebär det att vi inte ens kan gå till garaget och hämta bilen tillsammans eller gå därifrån. Därför ser rutinen ut på följande sätt. Jag och en hund går och hämtar bilen och sedan kör vi till porten och lastar in de två andra. När vi kommer tillbaka kör jag till porten lastar av två hundar och kör sedan och parkerar med en hund i bilen som sedan får gå med mig hem igen.
Tidigare fick alltid liten Pirat följa med och hämta och lämna bilen,men sedan ett par veckor har jag infört ett system här hemma för att få det så rättvist som möjligt för hundarna. Systemet går ut på att låta slumpen välja dvs den klassiska lottdragningen. Nu drar vi lott om vilken ordning hundarna ska få träna, gå på promenad och vem som ska få följa med och hämta bilen. Det gäller att komma på lösningar för att underlätt vardagen och avlasta tankeverksamheten lite.
Slår vad om att Loppan gärna står över denna promme och kickar ut Pirre i stället
SvaraRadera