Vatten, bara vanligt vatten

Corgisarna älskar att bada och dom blir djärvare och djärvare för varje gång dom badar. Emil som tidigare inte vågade simma om han inte såg botten har blivit en riktig tuffing som hoppar i.

Lobbe jagar boll

Liten halkigt på den våta klippan

Fy farao för att vara blöt

Hoppar efter bollen

Galningen

Tänk om hon hoppade så här över agilityhinder!

Hon kan även dyka!

Glad Midsommar!

Det var länge sedan jag bloggade. Sommaren innebär att spendera mesta möjliga tid utomhus och minsta möjliga tid vid datorn. Nu är det midsommar med långa ljusa kvällar. Jag önskar att jag hade lite hundträningsvänner att träna med. Tänk vad härligt att vara ute och spåra och sedan runda av kvällen med ett sent lydnadspass på klubben. Tyvärr har jag inte funnit något hundumgänge här nere ännu. Fast å andra sidan har jag icke hundkompisar här, något jag saknade i H-sand. Det är trevligt att ha någon att fika, fota och prata strunt tillsammans med. Här följer en kort resumé av helgen och våra liv.

Midsommarafton.
Spenderades ute på landet med 3 st vänner från förr.
En trevlig kväll med trevligt sällskap, mkt och god mat och sist men inte minst en tipspromenad som jag vann!

Alice

Formen är olika dag från dag. HD status enligt SKK är C-höfter. Veterinärens granskning av röntgenplåtarna säger destruktiv artros i hö + vä höft, vä-knä,  vä-hasled och spondylos i ländryggen. Egentligen har hon en hel del restriktioner,men jag har bestämt att jag hellre har en lycklig hund med ett kortare liv än en hund som måste ge avkall på allt som hon älskar, bus,lek och kamp. Jag låter henne leka kortare stunder med Emil, jag låter henne köra agility  utan hinderpinnar, hon får springa lös efter bollar och jag kampar försiktigt med henne. Hon njuter av massagen och älskar simningen. Nu vet jag att närmaste hundsim ligger i Karlshamn. Känns tryggt inför hösten.

Emil

Har klarat flytten till stan bättre än jag först trodde. Önskar att Emil fick gå på dagis för att få den där dödsviktiga socialträningen. Positivt är ändå att han är mindre trött i huvudet utan dagis och kan fokusera bättre på träningen. Jag har fått till snävare svängar, snabbare och säkrare slalomingångar i agilityn.
Emil älskar sin "morfar". Önskar att han gillade mig lite mer,men Emil har problem med dom som ställer krav på honom. Jag är iallafall bästa matten i hela världen när vi kommer ut på agilityplanen.

Sofia

Jag är en spillra av mitt forna jag. Det tar tid att landa efter stora omställningar och att ha en sjuk hund gör inte saker och ting lättare. Hade allvarliga planer att skaffa en valp,men har nu lagt det på hyllan ett tag. Loppan ska få vara ensam prinsessa, det förtjänar hon.

Tankeläsning och tyst kommunikation

En gång för ett par år sedan bjöd jag hem en kvinna som kunde kommunicera med djur. Alice berättade för henne flera saker i detalj som faktiskt stämde in på verkligheten och dessa var så otäckt detaljerade att dom omöjligt kunde stämma in på vem som helst.
Detta var precis efter F och jag hade flyttat isär och F och Diva var ute ur våra liv som detat skedde. Bland annat berättade Alice att hon verkligen saknade en stor grå hund och att hon var ledsen över att inte ha träffat henne på länge. Vad kan vara gråare än en Jämthund som Diva? Hon berättade också hur roligt hon hade haft när hon tidigare under dagen hade lekt med en svart socka. I verkligheten hade jag duschat Alice under dagen och som alltid blir hon stortmtokig och busig när hon är blöt och denna gång hittade hon en svart socka som F hade glömt kvar och jag minns än idag hur hon sprang runt som en galning i lägenheten och kampade med denna socka. Hon berättade också att hon älskade något som var platt och rött och smakade jätte gott. Hon älskar Schmackos, hundgodis från Pedigree, då som nu och dessa godisar är tunna platta avlånga retanglar som man bryter och belönar med. Det som slår mig är att hon också berättade att hon brukade få lite ont i ryggslutet ibland. en orsak till Spondylos kan vara överrörlig kota. Kan Alice redan då för flera år sedan haft begynnande problem med ryggen???

Jag slås ofta hur hundarna läser mina tankar. Jag behöver bara tänka att vi ska gå ut så flyger Lobbe upp och är redo för utgång. Idag lekte vi gömma träpinne inomhus. En lek jag lekt jätte mkt med Alice för att värdeladda apportpinnarna. Jag gömmer en apportpinne någonstans i lägenheten så ska hundarna en och en leta upp pinnen, apportera den till mig och byta den mot en godis. Första gångerna jag gömde apporterna irrade dom runt och letade efter den en aning. Jag råkade gömma den alldeles för svårt för Emil så han fick leta en bra stund och eftersom jag är så mån om att bygga upp hans självförtroende och inte sänka det ville jag att det skulle gå bättre och snabbare nästa gång han fick leta. Jag gömde pinnen och när han började leta projicerade jag gömstället i mina tankar och försökte styra honom rätt och vet ni vad? Han gick rätt på en gång. Var detta en engångsföreteelse? Nej, jag testade det gång på gång och hundarna gick nästan alltid rakt på det rätta gömstället. Helt otroligt! Nu ska jag ut och promenera i regnet och när vi möter hot och faror ska jag kommunicera lugnade tankar till Emil som berättar att detta inte är något hot utan en kompis vi möter!

Idag är hon dålig

Ikväll efter jobbet när jag åkte till mamma o pappa för att hämta corgisarna möttes jag av en dålig Loppa. Symptomen hon hade i vinter/vårvinter är tillbaka,men nu tror jag att jag vet vad det beror på.
Hon ligger och flåsar och kisar med ögonen och så läcker hon urin trots att hon är nyrastad. I kväll gick hon riktigt dåligt. Hon liksom haltade, var stel och släpade med bakvagnen på samma gång. Nu ligger hon bredvid mig i soffan på en handduk och urinen sipprar långsamt ur henne,. Stackars, stackars Loppa. Inkontinensen lär bero på att benpålagringarna i ryggen trycker på nerver och nervrötter. Jag är ledsen och  jag gråter. Jag älskar min Loppa och min Loppa älskar livet, men min kärlek till henne får inte bli egoistisk, jag FÅR inte låta henne lida.  Jag längtar tills på måndag då vi ska till veterinären igen. Hoppas hon har något positivt att komma med. 

13,5 timmar och ett nattligt regn............

är vad Alice spår ofrivilligt utsattes för innan vi äntligen kunde gå det. Alice har aldrig gått ett pesonspår som legat så länge. Det var lite virrigt stundtals,men jag lät henne reda ut svårigheterna själv utan att jag la mig i. Så långsamt och aningen trevande tog vi oss igenom 6 st vinklar ca 1000 m och kom tillbaka med 5 av sju apporter i alla fall. Det här ska vi prova igen , fast då lägger jag ett enklare spår.

Fotoyra

Allt är faktiskt inte skit även om mycket är det. Jag gillar inte att hundar måste hållas kopplade typ överallt i denna skitkommun. Alla elljusspår friluftsområde och vandringsleder är belagda med koppeltvång för hund. Offroad i skogen går endast att gå på ett fåtal ställen då skogen är snårig och så utgör vildsvinen ett hot. I alla vackra naturresarvat med underbar natur och hagar med betande djur råder såklart också koppeltvång så tyvärr blir det mycket koppelpromenader och simning som motion för corgisarna. Istället har jag och corgisarna promenerat mycket och fotat både djur och natur. I söndags hade jag sällskap av en vän som också är fotointresserad så det blev mycket tekniskt fotosnack och så knäppte vi mängder av bilder. Mycket trevligt. I lördags träffade jag en annan vän som också gillar att fota och han kom med ett par bra tips som jag genast sög åt mig.

Denna fiskmåsunge har tyvärr ramlat från taket på mitt jobb.

Så himla söt. Tur att jag har telezoom då mamma fiskmås bokstavligt talat vaktar sin unge med näbbar och klor.



Jag behöver VERKLIGEN ett macroobjektiv



Alice på trehjulingen.

Nej, Lobbe har inte börjat att röka! 

Söt liten andunge som Lobbe simmade ut för att hälsa på

Samma dunboll



Med på bilden även mamma and.



Finaste bästatste Loppan

Svan som flyger ute vid Skärva

Samma svan,men annan exponering i kameren

Solnedgång över Ramdalaslätten

Gillar svanar



Undrar vad som försigår?



Nu är jag åter besatt av tanken att äga får.



 

Det är så här jag ser ut i sommar. Ständigt min solhatt på för att skydda mig mot solen som jag egentligen inte får vistas i p.g.a medikamenten och så klart kameran runt halsen..



Förlorat fotfästet

Nu är det två veckor sedan jag anlände till Karlskrona och jag kan varken påstå att jag trivs eller är lycklig. Jag har förlorat mina rutiner och gör inte sådant som jag alltid har gjort. På två veckor har jag lagad mat 3 ggr. Jag har inte packat upp en enda låda för det känns liksom inte som någon idé. Himla tur att mamma min packade upp alla utom 7 st. Tillslut tog jag mig i kragen och tvättade i söndags,men hade jag ägt fler par trosor så hade jag förmodligen inte tvättat ännu. Jag har inte hängt upp en enda tavla och någon lampa till sovrummet har jag inte införskaffat.

Jag säger ingenting om jobbet, varken ngt positivt eller negativt här på bloggen för jag har läst om andra som kommenterat arbetet på sina bloggar eller facebook och för dom har det slutat illa

Alice förtidspensionering har tagit mig hårt. Jag har lite tappat sugen att träna hund när jag inte har ngt mål(tävling) att arbeta inför.  Idag planerade jag ett riktigt träningspass för mina små. Jag la två st spår och for sedan till klubben och tränade agility med Emil. Vi tränade en uppbyggd bana och belönade extra på snabba ingångar i slalom där han ofta förlorar tid. Alice tränade kontaktfält på balansbommen och så körde jag linförighet, framförgående och läggande under gång. Rimadylen har gjort underverk. Förmodligen har hon haft ont för det var länge sedan hon var så kvick på tassarna och hängde med så bra i linförigheten.
Så till det tråkiga som förstärker min negativa bild av denna överbefolkade landsände. Jag återvände till spåren mitt ute i nowhere och tror ni inte att en bil + mopeder stod parkerade där då. I bilen satt två hundar och jag kunde inte avgöra om det var amstaffar, staffordshire bullterriers eller pitbulls. Jag vågade inte gå spåret med Alice om ifall vi skulle stöta på en tredje hund i skogen och Loppan är ju inte den som inte utmanar och fräser ifrån om en lös hund kommer mot oss. Vi åkte hem djupt besvikna och ledsna över att spåret blev inställt. Jag skall dock fara dit tidigt i morgon och se om hon spårar ett 13 h gammalt spår och kan följa angivet spår, Blir lite spännande faktiskt.Jag hade planerat in bad efter spåren,men jag tappade humöret så det blev ett besök i biltvättenistället efter som någon idiot har sprutat typ läsk på bilen så den var alldeles kladdig. Jag HATAR att bo i staden.

En karriär är över

Idag slocknade en stjärna. Alice agilitykarriär är över. Så himla synd på en hund som var snabb som en vessla, hade supertighta svängar och var otroligt förig och framförallt jätterolig att köra agility med. Som många redan vet har jag idag röntgat Alice eftersom jag upplevt henne som stel i vänster bakben och hon senaste tiden har rivit många pinnar i agilityn. Jag har misstänkt dåliga höfter eftersom hennes pappa har C!!!! Alice är ju dåligt vinklad i bakdelen och upplevs därför som rak med lite styltig gång.
Veterinären valde att röntga både höfter, ländrygg och hasleder som ofta bli överbelastade hos hundar med rak bakdel.
Tyvärr visade det sig att min Loppa led av Spondylos i ländryggen, samt en pålagring på vä knä. Efter fyra bilder där vä-höften inte vinklades som djursjukvårdaren ville på rtg-bilden konstaterade veterinären att vä höft var dålig med pålagringar och inte kunde vinklas i det läge som ska vara vid höftledsröntgen. Höftledhålan såg också grund ut. Om några veckor kommer utlåtandet från SKK- vet också så får vi se om hon får C eller D-höfter.
Hon står nu på Rimadyl och ska på återbesök till både vet och hundfysioterapeut.

Tyvärr kommer det nog inte att bli mer agilitytävlingar för min älskade Loppa. Jag kommer att satsa på Brukset.
Eftersom hon älskar agility blir det lite tunnlar, hopp på absolut lägsta höjden slalom etc. Jag kan inte ta bort kryddan i Loppans liv. Vi simtränar för fullt redan nu och till vintern hoppas jag att jag hittar ett hundsim här och finns inte det flyttar jag omgående tillbaka till H-sand för i Timrå finns minsann hundsim.
Det viktiga är att hålla henne i rörelse så att hon inte stelnar till. Givetvis ska jag undvika saker som hon får ont av,men Loppan är ingen porslinsdocka och ska inte behandlas som en sådan. Hon älskar att träna, busa och vara aktiv. Vi kör tills vi stupar båda två!!!

Jag vill inte verka gnällig men............

Det är så vidrigt varmt. Jag gillar norrländska temperaturer bättre. Jag hade planerat och längtat efter att spåra och träna lydnad idag,men Alice gick släpande med tassarna i backen och tungan hängde. Det var helt meningslöst att ha dom okopplade för dom gick och masade sig fram långt bakom mig och hade aldrig ens orkat bry sig att jaga något spännande.

Emil har som vanligt badad och druckit ur vidriga diken idag. I går lyckades han slinka ner i ett dike med roströd sörja. Den kända versen från "Guldet blev till sand" malde i mitt huvud; " Ur en stinkande källa drack han vatten, han blev sjuk och gick bort från mig den natten". Jag är säker på att de äckliga baden blir Emils död på samma sätt som matbegäret en dag blir Alice död.

Givetvis har dom badad i friskt vatten också. Varje dag simmar corgisarna och apporterar i vattnet. Emil blir modigare och modigare. Nu simmar han ut ca 10 m från stranden för att hämta föremål. Idag lyckades jag ha honom på platsliggning TYST medan Alice simmade. Mycket behagligt med tanke på att Emil brukar tokskälla av frusutration när syrran simmar och inte han.

Ikväll bjöd jag mamma, pappa, Maria&co + mormor på inflyttningspizza och glass. Jag tänkte att det inte var någon idé att jag lagar ngt vegetariskt som alla ska peta i, så jag gjorde det enkelt för mig och sparade disk trodde jag när jag beställde pizzor. Jag hade planerat att vi skulle äta ur kartongerna,men mamma tyckte annat så nu är diskhon full av disk som bara ligger och väntar på mig :(.

Ja så har jag fotat som vanligt idag också.......

Sveriges Nationaldag

Så här flåsig var Loppan

Vi sjunger uti skogen för att skrämma vildsvin små.

Jag har hunnit med en del hundaktiviteter i installationsfasen. Ända sedan vi kom ner har Corgisarna badad dagligen. Jag har en ambition att träna upp Alice dåliga bakvagn, som hon för övrigt ska röntga så fort jag har fått mitt schema och kan boka en lämplig tid, och vad kan vara bättre än just simträning? Dom älskar verkligen att apportera i vattnet. Jag är dock lite rädd att huden inte klarar av dagliga bad,men så länge dom inte besväras av klåda ska här simmas friskt.

Idag köpte jag en Yogaboll och det är inte jag som ska träna med den utan småtrollen. Både Alice och Emil står på bollen när jag håller i den. Målet är att dom framöver ska kunna balansera själva på den. Detta är super för balans, styrka och koordination.

Lydnadsträning på klubben bockade jag av igår. Pratade med lite hundfolk och anmälde mig som funkis på sommarpokalen som går av stapeln 2-3 juli. Tydligen är det bruksträning på tisdagskvällar så vi ska dit och se om vi hittar ett gäng att spåra med.

Idag spårade vi på vägen mot Mörtsjöåsen. Spårskogen var förvånande bra. Eftersom jag inte visst hur Alice skulle spåra i denna nya jordmån la jag ett kortare spår typ 300-400 m. Lite trevande och flackande i början,men efter första apporten spårade hon som vanligt och markerade apporterna jättefint. Emil behöver lite mer spårträning i söderns skogar.
Efter spåret promenerade jag längs en stig och sjöng i högan sky för att skrämma eventuella vildsvin. Jag är verkligen rädd att Emil ska lyfta långnosen och springa för att kolla lite. En galt skulle göra slarvsylta av Lobbe-liten. Jag upptäckte fin spårskog så jag och corgisarna vek sjungande av från stigen för att utforska dessa fina marker och efter en stund var vi vilse i skogen. Per automatik ringde jag Micke som jag alltid ringer så fort det är något som har hänt, men vad kunde han och Xzy göra när dom var så långt borta. Där stod jag och corgisarna med skog ända till småland framför oss och den enda hjälpen vi fick var en rekommendation att köpa en ny telefon med GPS. Jag ska faktiskt anamma detta förslag. Visserligen har jag god orienteringsförmåga,men ibland försvinner jag in i min egen värld och då kan saker och ting gå snett.
Loppan var dagens hjälte. Jag sa till henne att vi skulle gå och bada eftersom bilen stod parkerad nära den sjö dom badade i medan spåret låg till sig. Hon älskar som sagt att bada så hon började springa i en riktning i skogen och eftersom jag lärt mig att alltid lita på hunden sprang jag efter och upprepade "ska vi bada?". Efter en stund var vi uppe på stigen igen och inom kort var vi tillbaka vid bilen. Loppan är klok, förståndig och jag älskar henne runt hela jorden och tillbaka igen.

Karlskrona

Idag är det 4 dagar sedan vi bilade ner till Karlskrona från Härnösand. Resan, som tog extremlånga 12 h p.g.a en extremtrött chaufför, förflyttade oss 1 mån framåt i tiden. Här är maskrosorna överblommade och syrenen blommar för fullt. Jag kan inte hjälpa men det känns som om jag kör på fel håll när jag bilar söderut och när jag således kör norrut känns det helt rätt.

Corgisarna blev överlyckliga när dom anlände hem till mamma och pappa. Dom älskar att busa i trädgården och vakta staketet för grannhunden. Givetvis tillåter jag inte dessa vaktfasoner,men försöka ska Alice alltid göra. Hon har så mycket vakt i sig att hälften kunde vara nog. Emil är inte lika imponerad av vår nya lägenhet i stan som han är av mammas och pappas trädgård. Han är stressad när jag är ute och går med honom i kvarteret. Jag hoppas att denna tid i staden blir en lärdom och en nyttig miljöträning, men jag fruktar att han istället bygger upp stressproblem som tar månader att bli av med när han väl slipper undan stadslivet som jag innerligt hoppas att vi gör på sikt. Lägenheten är luftig fräsch och känns rymlig. Med andra ord helt okej för att ligga i stora staden.  När jag fått lite mer ordning återkommer jag med en bildkavalkad.

Jag har nyss intagit en norrländsk spänstig tunnbrödmacka och druckit en kopp te ur den fina muggen jag fick från mina forna arbetskamrater.  Det är inte utan att man längtar bort ibland. Hemma var ligger det nån´stans? Kan nån´ge svar?