En karriär är över

Idag slocknade en stjärna. Alice agilitykarriär är över. Så himla synd på en hund som var snabb som en vessla, hade supertighta svängar och var otroligt förig och framförallt jätterolig att köra agility med. Som många redan vet har jag idag röntgat Alice eftersom jag upplevt henne som stel i vänster bakben och hon senaste tiden har rivit många pinnar i agilityn. Jag har misstänkt dåliga höfter eftersom hennes pappa har C!!!! Alice är ju dåligt vinklad i bakdelen och upplevs därför som rak med lite styltig gång.
Veterinären valde att röntga både höfter, ländrygg och hasleder som ofta bli överbelastade hos hundar med rak bakdel.
Tyvärr visade det sig att min Loppa led av Spondylos i ländryggen, samt en pålagring på vä knä. Efter fyra bilder där vä-höften inte vinklades som djursjukvårdaren ville på rtg-bilden konstaterade veterinären att vä höft var dålig med pålagringar och inte kunde vinklas i det läge som ska vara vid höftledsröntgen. Höftledhålan såg också grund ut. Om några veckor kommer utlåtandet från SKK- vet också så får vi se om hon får C eller D-höfter.
Hon står nu på Rimadyl och ska på återbesök till både vet och hundfysioterapeut.

Tyvärr kommer det nog inte att bli mer agilitytävlingar för min älskade Loppa. Jag kommer att satsa på Brukset.
Eftersom hon älskar agility blir det lite tunnlar, hopp på absolut lägsta höjden slalom etc. Jag kan inte ta bort kryddan i Loppans liv. Vi simtränar för fullt redan nu och till vintern hoppas jag att jag hittar ett hundsim här och finns inte det flyttar jag omgående tillbaka till H-sand för i Timrå finns minsann hundsim.
Det viktiga är att hålla henne i rörelse så att hon inte stelnar till. Givetvis ska jag undvika saker som hon får ont av,men Loppan är ingen porslinsdocka och ska inte behandlas som en sådan. Hon älskar att träna, busa och vara aktiv. Vi kör tills vi stupar båda två!!!