Ögongodis

Idag gjorde jag mitt bästa för att mina pojkar skulle få en rolig och härlig dag. Jag hade också en trevlig dag. Nu är vi drabbade av ett i-lands problem, stopp i avloppet i köket så disken måste diskas i badkaret tills på måndag. Inte klokt vad bortskämda vi är. Jag skäms över min lättja och påminner mig själv om att det finns dom som måste gå kilometer för att hämta vatten.

Alf fick en god helgmiddag

Piraten fick leta godis, leta boll, stadsträning och picknick i koppel

Är  nöjd över hans stora framsteg vid hundmöten

Emil fick promenad, picknick och bollek

8 mån slyngel, på  väg att bli könsmogen. Besatt av dofter och kiss-
 Koncentration som jag  vet inte vad. Just nu är han mer söt än rolig

Herr gränstestare

Min unghund på 8 mån gick in i en ny fas idag. Fasen går ut på att kolla vad som händer om han inte gör som matte säger. Han kastade sig ut ur bilen, trots att han i 8 mån väntat snällt på tillåtelse att hoppa ut. Han rusade ut genom dörren, trots att han vet att man går ut först efter matte sagt "varsågod". Han struntade i att jag sagt att han skulle ligga kvar i soffan bredvid mig och tog ett jätteskutt och passade på att riva ner min kamera från soffbordet till golvet.
Det är nu det är dags att vara tålmodig, konsekvent och hela tiden steget före.

Han är en riktig snuttis min Pirat. Älskar närhet och har alltid  hängbiljett hos matte <3

Min värsta mardröm

Usch vilken otäck dröm jag hade i natt! Jag drömde att en vän trodde hon gjorde en god gärning (eftersom jag älskar djur) och gav mig en orm i present. Jag har ormfobi av värsta sorten och jag var skräckslagen och förkrossad över ormen som kommit i min ägo. I drömmen stängde jag in ormen i sovrummet och den låg ihoprullad på täcket som hundarna brukar göra. Jag var livrädd för ormen, vågade inte gå in i sovrummet.   Pappa kom och jag bad honom döda ormen åt mig. Han sa: "Vi tar spikpistolen, den påminner om sättet slakterierna avlivar grisar då dom får bulten i huvudet".
Pappa lovade att utföra uppdraget. Han tog pistolen och gick ut på en grusplan. Han satte spikpistolen mitt på ryggen och sa: "en spik i ryggen dödar". När han tryckte av pistolen var det inte ormen som låg på backen utan liten Pirat. Spiken träffade precis bredvid ryggraden och Piraten skrek. Innan jag hann bli medveten om vad som hänt hade ytterligare en spik avlossats, denna gång längre upp på ryggen. Även denna spik träffade precis lateralt om kotpelaren. Skrikande av smärta låg Pirat ihoprullad på marken precis som ormen hade gjort på sängen. Sedan vaknade jag, svettig och med en olustkänsla som jag har burit med mig hela dagen.

Jag bara undrar........

............när inspirationen och orken ska återvända och när jag ska klara en hel dag utan att gråta av saknad.
Jag efterlyser en gnutta glädje, hopp och en smula gott humör, för min och alla andras trevnad.
Hej då deppighet välkommen glatt humör.

Herr Pirat är "Spinndoctor"

Å ena sidan är Piraten bara bäst, å andra sidan är han mer än jag orkar med just nu.
Alice himlafärd har tagit mig hårt. Humöret, orken och motivationen har verkligen inte varit på topp.
När jag skaffade Piraten var det viktigaste kriteriet en social hund. Efter räddharen Emil och från början avvaktande Alice hade jag ingen som helst lust att försöka träna upp den sociala sidan hos ytterligare en hund.
Det andra kriteriet var en pigg, alert, vaken hund med mycket motor. Piraten har allt detta.
Piraten är pigg, nyfiken orädd och framåt. Med människor är det inga som helst problem. Han älskar barn, accepterar hantering bra,men är inte en överdrivet social hund som ska hälsa på allt och alla. Det går utmärkt att ha honom lös på gångvägar och cykelbanor. Dessa sidor älskar jag hos honom.
Jag tycker att det är jätteroligt att träna med honom för han är lättlärd, motiverad och skäller inte i frustration när han inte förstår. Han är självständig och trygg och har en fantastisk platsliggning för att vara knappt 8 mån.

Solen har sina fläckar, alla hundar har sina problem och Piraten är inte sämre. Han har ett stort problem som jag försöker arbeta med,men har inte riktigt kommit på hur jag ska bryta igenom. När han, träffar nya hundar han inte hälsat på, ser hundar köra agility, eller ser hundar busa och ha skoj förvandlas han till "Spinndoctor". Han går upp i spinn, blir helt exalterad och okontaktbar och det enda hans hjärna signalerar till hans ben och medvetande i den sinnesstämningen är att han ska dit mot alla odds.  Jag önskar att jag av naturen var mer dominant för att säga åt honom i detta läge fungerar inte för mig. Jag försöker belöna rätt beteende. Belöna när han är lugn, när han tittar på mig etc. Det går bra en stund, sedan går han upp i spinn igen. När Pirat blir stressad styr han lite fel och överslagshandlingen blir att han nyps i benen. Loppan hade också denna typiska corgitendens att nypa i frustration,men Piraten är värre. Någon som har några tips?
Ett annat problem är att han är så nyfiken, måste vara med hela tiden och detta gör att han har svårt att varva ner och koppla av. Han är överallt och ingenstans hela tiden. Trots att han är yngst är han mest vaken här hemma i dobbe/corgipalatset. Arresten(buren) hatar han och gråter minst en timme innan han i bästa fall somnar där. Jag fortsätter att kämpa  för när alla pusselbitar är på plats, när vi förstår vad vi menar och kräver av varandra ska jag och Piraten utföra stordåd. Vänta och se!!!

B

Idag kom brevet från SKK och Emil hade normala höfter grad B och jag är SÅ lycklig. OM inte Emil hade sina rädslor och OM INTE en kula bestämts sig för att stanna i ljumsken på honom hade han blivit en sådan bra avelshund för han är så COOL, har så FINA SVÄVANDE RÖRELSER, är SMIDIG och SMÄRT med sina 13,7 kg, VÄNLIG och MJUK och TREVLIG med alla HUNDAR! Min älskade Emil som jag uppskattar och älskar mer och mer för varje dag som går............