Morgon började dåligt, med en på alla sätt och vis skitdålig mage. Jag var på väg att gå hem från jobbet men tyvärr stannade jag kvar.
Dagen fortsatte dåligt med den värsta 24 jag och min äldre kollega någonsin skådat. Skittanden med dom långa gracila rötterna kostade mig min lunch. Den enda trösten är att inte ens min kollega som jobbat 37 år som tandläkare fick ut skittanden.
Så fortsatte skitdagen med en rotspricka och värk, vilket i sig inte är så farligt,men hos en multisjuk patient som bestrålats mot huvud/hals regionen är det skit.
Till slut fick jag lämna skitjobbet och gick ut med corgisarna. Man tror att man är säker och ensam när man går längs Sälsten i skogen i 14 minusgrader snörök och beckmörker,men givetvis dyker någon upp i mörkret och Emil goes insane. Trädskällaren min står och panikskäller gömd bakom träden. Livrädda Emil både flyr och fäktar illa på samma gång. Emil gör ingen skada,men ett sådant skitbeteende späder på min skitdag. Tur att Alice kom springande till mig när jag åkalllade henne iaf.
Dock är corgisarna som vanligt dagens ljuspunkt. Mina små lucior som sprider ljus i midvinternatten.
Jag har varit redo att lägga ut min mage på blocket ett antal gånger. På sistone har jag dippat rejält och prenatal-lökaren tycker att jag måste börja äta kortison igen, just som jag slutat. Ska prata med min gastroläkare i morgon. Lämnade kalprotektin-prov förra veckan och en herrans massa blod idag, jag håller tummarna för att det är nåt tillfälligt som bara har med bebisen att göra.
SvaraRaderaVarför krångalr din mage, är det inflammation eller sviter från op:n än?
Usch vilken dålig start på veckan, men nu kan det väl bara bli bättre.Själv håller jag på att frysa ihjäl på jobbet.14 grader och detta är i ett kök.Ska nu krypa ner i ett varmt bad och försöka tina upp.
SvaraRadera