Jag har sedan gymnasiet bott innerboende internat, innerboende familj (Aupair), i tre olika korridorsrum, i nio olika lägenheter,men ingen lägenhet har fångat mitt hjärta som 140. Kanske för att jag ÄGER lägenheten, kanske för att det är skönt att sitta på altanen och lösa korsord eller kankse för att det är roligt att reta tantmaffian och snacka skit om dom med M.
Nu är den till salu och jag måste flytta. Egentligen är det bra. Det är dags för corgisarna och mig att äntligen få ett litet hus. Det stora problemet är att jag fortfarande inte vet var mitt hus ska stå. Nu är det panik! Vi är snart hemlösa :(
Jag och corgisarna är hemma fån jobbet idag. Jag drabbades av en fruktansvärd trötthet igår och magen ville inte behålla det jag erbjöd den. Att jobba kändes som tortyr. Eftersom jag inte ville utsätta mig för denna tortyr idag också stannade jag hemma. Sov 12 h i natt och sedan 2 h till på em. Magen är inte nöjd med att få mat.
Många är nog avundsjuka på min mage. Ju mer jag äter desto sämre bli magen och ju mer går jag ner i vikt. Nu är det 7,5 kg mindre än innan operationen. Jag drog på mig ett par jeans som jag inte kunnat ha på länge. Kändes fint det.
Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar