Jag, Corgisarna, Emelie och Zwierki var i helgen i Luleå på Agilitytävlingar. En trevlig helg med en bilresa som går till historien ;).
Givetvis saknade jag och tänkte extra mycket på min fina Loppa som tyvärr inte finns kvar hos mig. Jag hoppas innerligt att hennes himmel är full av roliga agilitybanor och att vi en dag får köra agility tillsammans igen.
Jag är nöjd med Emil. Jag är inte nöjd över resultaten även om vi lyckades komma på 8e plats med 0 fel i söndagens hoppklass, men jag är nöjd med hans fokus på banan och ofokus på domaren. Endast ett lopp diskade vi p.g.a att han blev rädd för domaren och rädd för hinderfixaren och det är en seger. Emil har fått lite mer självförtroende och lite mer sug på hinder sedan han tvingades att lära sig stå på egna ben efter Loppans himmelsfärd. För varje dag som går växer Emil i mina ögon och agilitykarriären, som jag funderade på att avveckla iaf tävlingsmässigt för honom, börjar kännas mer möjlig än omöjlig.
Liten Pirat är liten Pirat. Full av bus och energi. Hela fredagen och halva lördagen var han uppe i spinn över allt roligt han fick se och uppleva. Lördag eftermiddag hade han lugnat ner sig och skötte sig över förväntan resten av lördagen och under söndagens tävlingar. Nyttigt för liten Pirat att få uppleva äventyr som detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar