Att leva i nuet

Att leva i nuet är en konst jag inte har lyckats med. Visst glädjer jag mig ibland över det fina i vardagen som t.e.x en god kaka eller se en knopp slå ut,men när jag sitter där inne om dagarna kan jag inte annat än att längta bort. Jag längtar efter hundarna. Jag längtar efter att komma ut i skogen och under hela gårdagen längtade jag efter kvällens planerade spårträning.
Spårträningen blev så underbart rolig som jag drömde om. Jag älskar verkligen spår! Loppan spårade ett spår jag stegat upp till 1200 m och hon spårade som en gudinna med klockrena vinklar och fina apportmarkeringar. Vissa påstår att längtan/ resan till målet är halva nöjet, men att arbeta och må dåligt och längta efter spår är inte ens en hundradel så roligt och spännande som att spåra tillsammans med hundarna.

Låt stå!